Om de första 170 sidorna

När jag fick höra om Thomas Manns klassiska verk Buddenbrooks för några veckor sedan, kändes den ganska dyster och inte särskilt spännande. Att läsa om en familjs mognande och förfall under 1800-talet, var något jag aldrig tidigare hade gjort.
Jag måste erkänna att de första sidorna var tämligen förvirrande och man undrade hur Thomas Mann lyckats hålla ihop alla miljö- och personbeskrivningar, utan att röra till det för sig själv. Men när de första femtio sidorna var lästa, förstod jag mycket bättre och boken började plötsligt bli förvånandsvärt bra.

Berättarperspektivet är i tredje person och är i stort sett från ett allvetande perspektiv hela tiden. Man får aldrig direkt en inblick i någons "huvud", men Mann går djupare i vissa av sina karaktärer för att förstärka dem som huvudpersoner. Konsuln, fadern i familjen och hans dotter Antonie (Tony), är de personer man hittills har förstått sig på mest. Konsuln är en handelskraftig och nobel man som gör allt för att få sitt ärftliga företag stående. Efter hans mor och fars bortgång blir det hans uppgift att ta hand och driva familjen Buddenbrooks vidare, som den framgångsrika och kristna släkt de alltid varit.

För att hålla sin uppskattade berömmelse i behåll, måste konsuln vara bestämd och visa sina barn hur man ska uppföra sig bland folk. Hans äldsta son Thomas visar sig vara förträfflig och liknar sin far mycket till sättet. Även den förnäma Antonie ser högt upp till sin pappa, beter sig visserligen inte direkt skötsamt och är väldigt bortskämd, men är inte värre än sin andra bror, Christian. Han är det svarta fåret i familjen, som tycker om att göra sig lustig och finner sin egen väg i livet.

När yttligare femtio sidor är lästa i boken får man ta del av Antonies liv mycket mer. En orubblig fråga om förlovning växer fram när unge herr Grûnlich begär hennes hand. Hon trivs inte alls i detta, faller istället för en annan man, men finner sedan sig själv i det för att inte göra sin far besviken. Här märker man klart hur stor betydelse föräldrarnas, främst faderns åsikt hade under denna tiden. En annan stor betydenhet var givetvis hur förmögen dotterns framtida make var, så att det även kunde se lovande ut för familjen själv.

När de äldsta barnen flyttar från Buddenbrooks huset, blir det bara konsuln, konsulninnan, dottern Clara och Ida Jungmann kvar. Nu utbreder sig istället en stor politisk fråga för konsuln och oro bildas för en revolution om medborgarrätt ska sättas igång av folket.