lördag 14 november 2009

Thomas är Thomas?

Författaren. Thomas Mann var en hårt arbetande författare som utarbetade varje text metodiskt och från en bred bas av fakta. Det var sällan han skrev på utfall av ren inspiration. Karaktärarna är ofta människor som Thomas själv under sina uppväxtår i Lubeck lärde känna. Det är ingen tillfällighet att berättelsen Buddenbrooks handlar om en gammal köpmannasläkt bosatt i Lubeck. Mann var nämligen själv en del av 1800-talets yttersta köpmannafamiljer i den gamla hansastaden.

Skillnaden mellan de två berättelserna är att i verkligheten så avslutade Thomas Manns far företaget i och med sin död, därmed behövde Mann andrig känna pressen som Thomas Buddenbrook i romanen ständigt känner av – pressen att vara ansvarig för att föra familjeföretaget vidare. Kanske skrev Thomas Mann denna bok för att spekulera och tänka sig in i hur det skulle vara att befinna sig i en sådan situation som Thomas Buddenbrook, för att beskriva den kontrafaktiska historian av hans eget liv om hans far aldrig hade avslutat familjeföretaget.






Thomas Buddenbrook = Thomas Mann?

Thomas Mann skildrar, så som baksidestexten förklarar det, ”konflikten mellan livskraftiga vardagsmänniskor och ömtåliga konstnärsnaturer”. Denna slitning finns överallt i boken, exempelvis är Gerda och sonen Hanno typiska konstnärssjälar medan gamle konsuln Jean Buddenbrook och Tony båda verkar vara starka affärsmänniskor. Mest självbiografisk tror jag Thomas Mann blir när han beskriver den självklare senatorn Thomas Buddenbrooks tankar och känslor. Denna Thomas, som genom boken alltid verkat vara en typisk och stark borgare, visar sig dölja en stark konstnärssjäl han också. Thomas Manns författarskap visar att han är skapande, hans familjs viktighet visar att han nog hade förväntningar på sig om att bli en seriös köpman. Sammanfattningsvis tror jag att Thomas Mann upplevde samma slitningar från två världar så som Thomas Buddenbrook gjör i boken. Jag tror, att Thomas i själva verket är, Thomas.


Det enda frågetecknet jag har om boken är varför berättelsen mestadels utspelar sig i mitten av 1800-talet, medan han själv föddes 1875 och boken släpptes först vid 1901. Vill man inte som författare helst skildra sin egen tid? Hans berättelse innehåller dessutom inte mycket fakta om politiken som fördes, annat än att tyskarna verkade avsky Napoleon...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar