Sammanhang och annat

Ja, i denna tredje del av boken så till kommer det nya unga grenar till familjen medens de gamla ramlar av. I och med konsulinnans död så ser man förfallet och sammanhållningen i familjen rasa samman ytterliggare.

Sönderfallet i familjen är något vi har fått följa genom hela boken, med en stark symbolism har vi fått se hur familjen långsamt faller samman. Den långsamt slutande väg familjen går har alltid funnits där, vi har sett den genom olika antydningar i hela boken. Ett exempel på förvarningar som Mann ger oss genom symbolik är sonen Hannos avvikande väg från familjen i övrigt, mamman Gerda föreställs alltid som något lite mörkare och avvikande från familjen och ofta får vi veta att hon är den som skall föda de kommande generationerna Buddenbrooks. Stilmässigt så kan man tydligt se att boken tillhör realismen, detta ser vi genom den objektiva, nästan vetenskapliga, vinklingen vi ser i boken. Också de långa exakta beskrivningarna gör att vi får en mycket realistisk bild av karaktärerna och miljön.

Innan talade jag om förfallet i familjen och hur detta sträcker sig över hela boken och detta kan nästan ses som den sammanhållande faktorn i boken. Förfallet skildras på ett sådant sätt att det känns som om det spelar en stor roll för Mann själv. Som många av mina vänner har skrivit så återfinns namn i boken hos Thomas Manns släktingar och konflikten mellan bröderna Thomas Buddenbrooks och Christian Buddenbrooks kan liknas med tävlan och rivaliteten mellan Thomas Mann och brodern Heinrich Mann.

Jag tror boken Buddenbrooks gav Mann en chans att bearbeta sin ungdom och uppväxt och gå vidare i livet , en slags självterapi.

Mvh
Gustaf Uicic